Mestadels krampaktigt hon höll kristallägget i sina klor av is.
Att beskriva känslan av att övervinna sin egna rädsla att förlora.
Hennes inre gigantiska styrka.
Sekunder efter allt tystnade. Som om ingenting egentligen hänt.
Längtar efter den pastellfärgade vårförälskelse, men omger sig med indigoblå sjö. Blundar. Förför. Älskar.
I sin ensamhet hon kysser sig själv.