Som du fast utan...
Som du men ändå med...
Som de lögner aldrig...
Som sanningen vilandes i mitt...
Som drömmarna sakta...
Som pulveriserade visdomsord nästan...
Som du fast utan vingar av...
Vi seglar iväg tillsammans medan ensamma själar...
Strosar på vingklippta skuggornas allé där vilar förlorade...
Min saknad blöder som lila lava över våra minnens saga, ändå vi minns...
Aldrig utan livets hägring, ej heller utan dina ord som enhörnings tröst du min...
Själens låga skimrar med näktergalen i min hand, ändå saknar jag...
Glitter utan regn. Regn utan glitter.