clownen. vår egen sorg

våra misslyckanden

vänd inte bort spegeln

låt den inte rämna !


något att skratta åt


fastän ibland frestar det på
visst känner jag sorgen
som en tung sten  
ni var vänner tills sprickan brast
visst är det så
uppfinningar kan bli så fel
visst känner jag sorgen
liksom den tunga stenen
dess slag ur uråldrigt hjärta
känner ändå gruvlig smärta

en liten tanke poesi vad är det för något 

den borde väl vara sprungen ur hjärtat?