vad har det för värde i dagens samhälle
finns inte ord för hur vi behandlar varandra
när vi går där i vardagen
Zebran smälter omärkligt in
bland grändernas oroliga skuggor
i sin vita och svarta kostym
Människan däremot fjärmar sig
från anständighetens tid
omärkliga sprickor vidgas bit för bit
i samhällskroppens nutid.
där fanns flickan som levde en lögn
framför kameran i ljuset
svältfödd på kärlek tog vad hon fick
var objektet på andra sidan globen
gjorde skärmens vilja
då hon nekade kom bönerna
och sedan hoten. straffet
skallerormen ringlade väsande ur telefon
hon var barnet levde skräcken
ångesten bolmade ur kudden om natten
hon glömde aldrig allt bara dämpades

medan skallerormen brydde sig inte
efter det att skärmen slocknat.

gator stapplar fram med sänkta blickar
mitt bland mörka gränder
där tända lyktors sken flackar
ser tyst inbundet åt sidan
utan att se ord vulgärare än gesterna
mellan horors och hallickars
köpslående om ansiktenas tärda kroppar
Trångsyntheten vältrar sig över
mänskligheten
kväver de blödande såren
med tomma ord om etik och moral
i ett landskap så fyllt av sår
och grymma erfarenheter
att änglarna gråter.



Människan lämnar efter irrande färder
i underjorden helad och ren
med ett nytt skal nya förhoppningar
återvänder till ljuset
Det förlorade människobarnet
bär inom sig det gudomliga fröet
till kärleken

alla bär vi på ett liv
ett liv i vardande ALLA


finns det fortfarande empati och omtanke
om andra än oss själva ?

vi är ju delar av en helhet

ekrar på samhällets hjul
det behövs en politik som skapar hopp
så vi får leva våra liv av det vi har
som inte äter oss inifrån
för vi inte har resurser
ett samhälle med kvalitet och kompetens
som inte slarvar bort våra liv och möjligheter

VEM STÄLLER SYNDAREN TILL SVARS?

blir man inte upprörd?
då vore man i varje fall normalstörd