behöver inte vara rösten
det kan vara trösten
med alla färger som brinner
det kan vara omtanken du fick
eller grannens glada nick
och strängaspel genom själen rinner
vardagen runt hörnet
kan vara rosenträdgården
du inte väntat dig

Visst har vi blivit bortskämda
vi har glömt hur bra vi ändå har det i Sverige
mat för dagen och tak över huvudet
har vi blivit så magra om kinden
att vi inte ser handen som sträcks ut?

Barnet som aldrig fick
väntar ännu, trots frost i håret
visst är det sorgligt
många. inga goda minnen har
vem lovade du skulle få lycka på färden
var det mor eller far
som lämnade dig ensam kvar
under spillrorna
eller var det kriget
som förvandlade husen till aska