vi kan stå där i gryningen
fåglarna landar i våra utsträckta händer
skådar i det klaraste öga, grumlingen
fast skön i sin styrka, äger makten rustningen putsa
vandrarens törnen ahaha lugn som en fisk
men plötsligt, fäller stormen varje träd
”det går inte att komma åt dig”
Ruskar om böljan
i bakvattnet ser vi hälen, piskar vattnet till storm
Instrument sjunger Ljusets väg
gåtor brukar stimulera en del
irritera andra
metaforer och liknelser en gåta
själv ser jag tiden som en vän, då ser vi sambanden
springbrunnen som släcker vår törst
frisk som höstens rodnande kind
den klara morgonens röst