I mina drömmar springer jag alltid fram,
Jagad av mörkret, jagad av intet, jagad av tiden.

Mina ögon öppnas och jag är inte längre jagad av mörkret, jagad av intet eller jagad av tiden.

Men jag är jagad.

Jag är jagad av känslan att inte duga,
Jagad av känslan att inte prestera,
Jagad av känslan att jag ska bli upptäckt som en bluff.

Men vem är jägaren?

I natt när jag somnar ska jag inte springa och imorgon när jag vaknar ska jag inte bli jagad.

Men vem är jägaren?

Jag är jägaren, jägaren som jagat mig själv hela livet. Nu ska jag konfrontera jägaren.