En bukett snokar vita som av snö.
Utanför själens lagun i midvinternatt.
Fullmånen avslöjar hemlighet av
de flingor som sakta faller.
Trötthetens dåliga andedräkt
vibrerar i luften.
Ännu en längtan.
Ännu ett svek.
Skymningen ett stenkast bort.
Murgrönan ringlar sig runt och
jag låter henne göra det.
Lämnar sorgen i dess egna kvicksand.
När jag smälter.
Till att formas.
Till vad endast du vet.
Du och stjärnhimlen.
Där jag hör hemma.
I din famn.
Där kärleken älskar.