Tar en handtralla

färdas över myrmarker

på väg till fästmön

i väglöst land rälen är

rostig stannar till ibland

hör skogen andas

och våtmarkernas suckar

bäckar som porlar

myggor som inar sätter

fart på trallan fortsätter

resan i väglöst

land öde banvaktartorp

och rallarrosor

minner om de som byggde

järnvägen som band ihop

vårt avlånga land

i ödemarken väntar

mitt skogsrå så troll

jag är finns bara plats för

henne jag håller mest kär