säger alltid de rätta orden
som helande balsam över brännsåret
finns ingen som du älskade uggla
du som gått före törnestigen
varje steg lämnade röda droppar
vi måste vandra samma stigar
för att varandra förstå

nu kan jag förstå varför jag inte
kan förstå monstret som dig trampade
för ingen av oss elak nog
visst är det sorg människor föds utan genen
dessutom ska vi bära skulden