som en skock vildblommor står vi där
planterade spretiga blad
nickande huvuden
rymden lutar mot axeln
och närs av lyckliga minnen

Drivved älskar jag som kommer långt ifrån
Nordatlantens trä som slipats, dränkts
formats av havets röst
ögat ser möjligheterna
på samma sätt älskar jag dig
ser inget mörker nuddar din kappa
ser bara rymden, ditt strålande ljus
en stjärna lyser söndersplittrad
till en tråd i mörkret
följer tråden försiktigt tillbaka
oavsett snubbelspår, raviner och ökensand
ditt ljus lyser alltid vägen

När alla sover möts vi
i drömmen har jag vingar
sitter som en fågel på din axel
alltid