frostkantad glittrade sömmen

nästade bladen kant i kant

tätt samman värmde de varandra

då frostens rivande tungor

sökte sära deras band

bladen skalv och jorden skakade

bolmande rök steg mot skyn

kölden klöste och drog vita spår

över hyn

de överlevande polarnattens vassa näbb

kastade av sig det vita täcket

 då solens tungor slickade dem