...när flickan skulle ta sig en dusch där mitt på
blanka eftermiddagen. Hon undrade över om hon
skulle försöka kommunicera med den.

Men trots att humlor väl inte skall kunna flyga,
den tycktes vilja trotsa denna tro hos människor.
Flickan valde att öppna bad rums fönstret

och söka förmå insekten att leta sig ut i friheten.
Hon hade redan stängt dörren bakom sig och såg
att speglen inte var riktigt som rengjord.

Medan hon sedan steg in i duschen och slöt draperiet
för öppningen, hon såg efter på kanten om det fanns rätt
flaskor av skilda slag på den.

Sedan tvättade hon sig litet här och var, använde
innehållet i två av flaskorna, den ena efter den andra
och sökte sig på att sjunga en smula för sig själv.

Först blev det 'Ack Värmeland du sköna' och sedan
någon barnvisa om vatten. Då hon stängt av vattnet grep
hon efter en handduk att torka sig med

och upptäckte till sin förvåning att hon bara fick fatt i
en av de mindre. Någon av de större hade hon visst glömt
att ta en ny av och hänga på sin krok.

Nåja, tänkte hon nog och det fick räcka så länge med två
halvstora. Fönstret lät hon stå öppet, för att släppa ut ångan,
om det nu fanns någon rest av den kvar.

Det var ju ändå sommar och för fönstret var ju galler så
inbrott blev det kanske inte utrymme till. Men det flygfä
som fanns i badrummet,

om det ännu inte funnit för gott att flyga ut, kunde göra
detta ännu. Hur vattenånga skulle kunna påverka en
insekt visste hon inte,

men hur det nu än var med det så torkade hon sig själv
utan att vidare stort bry sig om annat. Så fick hon en
melodi i huvudet,

hon inte visste om orden till, så kom där ett ord flygande
genom luften och tog sig in i huvudet hennes, genom den
ena näsborren kanske.

Vilket ord, var kom det ifrån, lagom långt och kort
det samtidigt var nog. 'Bergamott', som påminde henne
så om te, det kunde vara gott med en kopp hett,

trots värmen utanför huset. Den ena handduken var tegelröd,
den använde hon att torka kroppen med. Den andra gick i
tegelgult, den fick duga till att gnugga sig i huvudet med.

Den skulle nog inte ta med sig så mycket av hennes tankar
eller ens hår. Det som ändå skulle kunna betraktas som
'dagens skörd', hade nog fallit i så fall i duschen.

Där hon gnuggat det rätt omständligt. När hon så svept in sig
i en morgonrock och knutit skärpet runt livet, gick hon via
den lilla delen av hallen som gick över i köket

där hon lät den ena foten stega sig väg och så följde den andra
snällt efter. Hon gnolade muntert melodin och uttalade det
enda ordet, om och om igen, lät det följa melodin

i dess svängar och krökar. Den tjänade även till att fortsätta
på hennes så för stunden goda humör. Hon kände sig glad,
lättsam och ren, befriad rent av och hällde kallt

vatten i kokaren. Hon tyckte det var skönt med ett kärl
som kunde koka henne vatten till litet av varje, som te, kaffe,
potatismos eller till något kokkärl att ställa på spisen.