På ängen långt från buskar och snår
En ensam liten blomma står
Hur mycket hon än önskar och ber
Så är det ingen som ser
Det värker och det bränner
Men ingen fattar att hon också känner
Hon står där tyst
Kan inte säga ett knyst
Men undrar gör hon, hur hon fortfarande kan stå
Efter alla gånger hon blivit trampad på