Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Utanför min kamomill

Nakna blå bäckar
rinner längs hud av porslin
minnen speglar sig.




Bunden vers (Haiku) av Black raven VIP
Läst 115 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2022-06-17 17:48



Bookmark and Share

    ej medlem längre
jag läste på en wiki för nåt år sen, att "vatten är tonat smått åt blått". jag trodde det va en fars, som nått lurigt litet troll endast lagt till i förbifarten!

jag menar, det mesta vattnet man ser, i stora mängder, när man skulle kunna uttyda den så kallade vissa blåheten, är endast reflektioner av himlen. blir svårt att tyda då..

men men.. jag städade. ack så jag städade. mitt hem. speciellt toaletten. urk..

som det sägs:

"a man may work from sun to sun, but a womans work is never done"

problemet är att, några dagar senare, va badrummet inget roligt igen. va gör man, dock..

något konstigt råkade faktiskt visa sig innan dess. jag gjorde toastolen så ren, att vattnet i det, faktiskt va en aning blått! O_o

så jag förmodar att det är sant, till syvende och sist!

jo, din dikt, jag blir påmind om karin boyes "ingenstans":

"Jag är sjuk av gift. Jag är sjuk av en törst,
till vilken naturen icke skapade någon dryck.

Ur alla marker springer bäckar och källor.
Jag böjer mig ner och dricker ur jordens ådror
dess sakrament.

Och rymderna svämmar över av heliga floder.
Jag sträcker mig upp och känner läpparna våta
av vita exstaser.

Men ingenstans, ingenstans...

Jag är sjuk av gift. Jag är sjuk av en törst,
till vilken naturen icke skapade någon dryck."
2022-06-17
  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP