bygger mig ett torn mot solen
därinne vandrar själen
med lätta fötter
klädd i glädje utan förminskas
av negativa krafter
falska vänner
de som sorterar in människor i fack
De enda skuggor som finns
kommer från molnbergen och trädens
att vila under
då värmen söker sig till

lossar min båt från kajen
och styr ut över havet
natten har gett regn och anden
drar djupa andetag
en vävnad sveper in själen
upplyst och värmd