Balanserar mellan snö och damm.
Som frusna sandkorn ingen minns.
Saknaden river längs hjärtat.
Blundar och färdas över övergivna städer.
Som om de vore de söndertrasade känslor
bevarade i dagboken.
Tornugglor drömmer sig bort och gömmer sina
sorger någonstans i skogsmossan.
Ingen vet var sagan slutar.
Om den slutar.
Ligger sked med månskenet.
Stearinljusen slocknat för länge sedan.
Ändå ligger jag och väntar.
Väntar och väntar.
När höstlöven faller.
En dag.
Som kunde varit idag.
Eller igår.
En gång.
För länge sedan.