Sonen var den förstfödde, växte upp
till ett förfärligt barn
dagen kom då han klev ur garderoben
modern började springa, träden rörde sig inte
och hon sjönk genom löven, blev borta
aldrig lade sonen någon blomma på graven
ändå många han grävde
tills dagen den sista
han själv begravdes i sin kista