Väggarna var så fula. Svampmärken i orange när du blev hälsad välkommen i hallen. Lägenheten var ju ett impulsköp från min sida och en symbolik för hur livet kan gå vidare snabbt. Att det ändå kan bli bra? Trots att du köper en ostädad lägenhet med tonade fönster, nikotinspår på väggarna och med ett orange ”Hej och välkommen, kom in”

Det var första stora uppbrottet från min sida. Kanske det första vuxna uppbrottet? Där ett avslut inte längre menades att man låg gråtandes med Broder Daniel på repeat en natt för att den andra skulle dra till Uppsala och plugga. Det här var en ny alldeles egen lägenhet, en förlorad vän, uppdelning av katter och påskrivna papper.

Väggarna var så fula. Men det fanns en tröstande charm, den tillät det man behövde. Där satt vi på den lilla, lilla franskan med en lämnad trädgårdstomte intill benen och snackade skit om hela världen.