vill inte tillbringa resten av min tid med att stilla näsblod
på telefon. ingen vad jag vet behöver få någon uppväckt
ifrån de döda. astma skrubbsår och vårtor upplösta
i månsken, en beröring och sådant är avklarat
för allt som är kinkigare kallar man på doktorn
hålla handen får någon annan göra.

Lidandet är oändligt trist, för många gnäller över inget
men den som verkligen bär bördor kniper för varken
granne eller familj bryr sig.
VILKA ÄNGLAR DET FINNS gudarna sluter ögonen
Mefistofeles han flinar ler och vinkar, värmen väntar.

Alla råttbon som gömmer sig under huset, det är
Anticimex göra att påpeka detta får inte mylingar
upphöra störa. det finns så mycket viktigt att uträtta
med mina händer: gräva upp gården om och på nytt
ankra cyklar och soptunnor som vandrar
när vindar ylar
räddar en chihuahua som klamrat sig fast utan sele
i trädkronans svans
häromdagen var det en dingo som sluppit ut
grannens ombonade hus, hela kvarteret jagade med
cyklarna under armen
jag åkte på min skateboard, lyckades överfalla
jycken och fästa både munkorg och krage,
hela kvarteret jublade. det gav både lykta och krans
äventyret väntar där vi minst anar det
för ibland tror jag att mitt liv är slut.

ständigt och jämt kommer REPRISER men ingen
ny story. det piggar dock upp när jag kör i 120
knutar, men blir ändå omkörd av prästen?

Bara dessa barmhärtighetsverk, som också
är obetydliga.

--------

Ibland svarar jag, fastän gångerna lätt räknade.
de är även ett sätt att hålla ut ett finger
och känna vinddraget

för alla uppför sig utomjordiskt!