https://www.youtube.com/watch?v=Gs-IPEHIwG0

Ett tjockt regn, med stora och tunga droppar, öste våldsamt från den mörka himlen i flera minuter. Sådana är sommarregnet, som en kall men kortvarig dusch.

Som en skur av kulor, som slungades mot fienden, sköt regndropparna med maskingevär det rika trädkronan.
Märkligt nog skyndade sig skogen att omfamna himlens våta infall och tog gärna emot regndropparnas välsignelse.
Träden verkar plötsligt föryngras. Som en torr svamp rusade trädens löv för att absorbera regnets sprit.

Yrsel av regndropparnas friska smak ändrade trädens löv sina kläder från ljusgröna till något ljusgröna.
Det är tecknet på att regnet har efterlängtats ett tag, trädens stora köttiga löv är liviga.

Vattnet blöt ner varje cell i löven och översvämmade deras varje rum. Stora vattenstänk glider försiktigt över den harmoniska krökningen av de trasiga löven. Sedan går dropparna samman och bildar små bäckar som rinner mot spetsen av bladen.

Därifrån går dropparna till marken och när de rör vid den hörs dämpade ljud i skogens tystnad. Uppifrån försöker ljuset med sin beröring smeka sprayerna som polerar bladens yta. När de lyckas väller dussintals bländande gnistor över naturen.

Då och då blåser en mjuk bris genom träden. Träden känner av möjligheten att bli av med överflödigt vatten och skakar sina gröna kroppar och sprider små droppar vatten runt.

På så sätt smakar även de små plantorna på marken, som ligger i skogens täta skugga, på vattnet som faller från luften.
Under en bra bit av tid var skogen under gungning av en tät stillhet. Inget ljud, hur litet det än är, stör tystnaden i skogen efter regnet.
Skogen har lärt sig att tyst njuta av det generösa regnet som väcker liv och sprider hopp runt omkring.

Tystnaden bryts då och då av det glada kvittret från några fåglar, skrumpna och dränkta av det kraftiga regnet. Ekot av kvittret hörs länge i skogen och säger till de andra varelserna att livet kan följa sin naturliga gång, avbruten av det kraftiga sommarregnet.