Det bultade på minnets dörr
öppnade för att se vem det var
utanför stod sorgkantade figurer
från tider som en gång var

ett välkommet återbesök
som gjorde mig fri och glad
alla var som bleka skuggor
av sina forna färgstarka jag

det hade krävts tid och tålamod
att rensa i det mörka minnets hus
innan det som gjort ont försvann
i förlåtelsen och försoningens ljus