du
jag är
ja
även bladet
din penna kittlas en aning
när du beskriver mig på mig
dina verser smeker mig yr
än mer
när du är luft
bär mig iväg
så vi reser oss i en spiral
dansande över taken
bortom allfartsrimmen
beblandar oss
med höstens alla blöta löv
bläcket rinner av mig
inunder kommande tjälar
fångas av rötterna
kommer att färga vårens grönska
rad för rad
ett hav av växande löv
ljudar i ljummen bris
visst smeker vi
varandra
ord för ord
rätt in i sommarens
sinnliga sonettförsök
hasplande haikustavelser
rap(p)ande raska kaljor