Barbro och Axel är bara vänner,
åtminstone vad Axel själv angår.
Han vet inte hur Barbro ser på
saken, men hon brukar i alla fall

försöka göra honom generad, retas
litet smått, då han minst anar det.
Hon brukar kunna göra honom
inte bara som häpen, utan minst

sagt ställd. Ibland händer det att
hon frågar om han sover naken i
sin säng, själv har hon strumpor
på sig under vinterhalvåret. Han

vet inte vad hon har i baktanken,
om det är så att hon har en sådan.
Men han har förstås pyjamas, en
kvarleva från då han var omkring

sju år och farfar kunde veta att nog
berätta. En riktig karl har pyjamas
då han skall sova. Då har Axel tänkt
sig att en riktig tant, har nattlinne

samt tofflor. Eftersom han inte vill
känna sig som en toffelhjälte, har
han där mattor på golvet istället.
Barbro frågade Axel om han hade

'snoppvärmare'. Eftersom han inte
hade det, han visste inte ens att det
fanns att köpa. Men han hade svar
på tal, åtminstone den gången, för

han hade sina tankar på kläder och
skor. Så han hade förstås raskt som
svarat att han hade en socka istället.
En sådan där bred sak, fast själva

grejen hade ju annars varit en som
smal sak. Kanske kunde han då be
Barbro sticka en? Nog kunde Barbro
tänka sig det. Hon hade ändå tänkt

ge honom vantar, mössa och en sådan
fusk-Olle i julklapp. Skulle hon sticka
en i garnet Lovika eller kanske i någon
sorts nylon eller ull? Vad skulle hon

själv kunna önska sig och sedan få
något helt annat istället? En stickad
'bokhållare'? Allt verkade som kunna
vara möjligt som vänner emellan.