Hör upp alla nattsuddare, ungdomar, studenter! Ni som lämnade kebaberian när den stängde klockan 4. Ni som raglar halvfyllda mellan spridda skratt. Ni som ännu aldrig vakat in i gryningen. Ni för vilka varje liten sak betyder så mycket samtidigt som stora saker rinner er ur händerna. Hör mig när jag säger att gryningen kommer för oss alla. Men det som solljuset får att växa det tar sig inte alltid på direkten. Slutligen kommer ni bli lika visa som jag som vet att jag ännu inte vet vad nästa morgon bär med sig. Som vet att jag ännu inte vet vart jag är på väg (fastän jag går nyktert spikrak). Som vet att jag ännu ingenting vet.