Två ensamma figurer,
en bänk, sjön...
vindstilla kväll i vårens början
vattnet rör sig under isen
som känslorna inom mig...

vinden blåser snöflingor
och tränger i hjärtat
som små tecken på ensamhet;
kommer ur själen i tårarnas värme;
befriar sinnen ur smärtan
och ristar isblommor
på molnens yta...
sedan smältas av solens smekning