Ännu en gång
bär tunga steg
till minnenas träd
och gamla stam

som ensam får stå
i saknadens dal
och vila på
tårfuktad mark

där svartvita tankar
på förlåtna vingar
får kraft nog
att leta sig fram

och röra vid minnen
från förliden tid
som ristades djupt
i dess bark.