Någonstans intill vacker Mälarstrand
stod några hus ordnade i rader
med människor från ett annat land
som bad sin förtvivlan invör vår fader

skuggor bakom stängda fönster
skämda blickar och barnens skrik
väggar klottrade i märkliga mönster
och källare som stank av urin

så kom där en flicka stolt och glad
och drog i min hand som barn gör ibland
bort mot sina tavlor av tidningsblad
med bilder från ett främmande land

två brädor mellan gamla stolar
och en kartong som nattduksbord
där sov flickan bland bråte och lårar
i en misär som ej kan beskrivas med ord

jag hoppas att du är vuxen nu, min
tappre lille vän.