Vem var han?
Visste han något jag inte visste?
Var det något mer opåtagligt än det jag levde
Det liv han hade?

Varför så snäll, from, ömsint och omtänksam
Jag undrar inte över det idag eller inatt eller imorgon
Jag vet att det var den han var , så var det med honom

Stjärnor lyser på himlen, inte alltid man ser dom
Solen värmer och det går igenom , huden rodnar
Och färg tar plats

I mitt palats, finns knappt annat än paradisets järnankar

Så jag stannar här och lever i min död fullt ut det bästa av
Liv som kan vara

I paradiset , upplevs allra de bästa av drömmar