Jag ryser... darrar... tappar och känner efter innan tar mitt förnuft till fånga.

Kunde det verkligen vara sant?

Bilden av mitt ego speglar sig jämte mig och säger \"usch, så där kan du inte se ut pojk\" jag ler och speglar mig tillbakakaka, skrattar och säger ingenting. Jag låter tystnaden leva i stunden, nuet och i evigheten.
Det fanns en gnutta självförtroende kvar hos denna unga mans bästa år.
Mitt ego kunde inte möta sig emot denna nånting utan tomheten som kommer släpandes efter sig, fast allt att ta med sig innan denne jag går vidare till nästa värld. Du har mött din överman min käre vän.

Konstjorda illutioner gjuts inombords och skapelsen är enorm.
Men att se igenom tanken och tänka efter innan är en konst som skulle få gud att blekna och ställa ner sina verk.

Att bemästra sina känslor är jävligt svårt men inte omöjligt. Omöjligt men inte så svårt.

Lär dig rätt och fel, fel och rätt. Kunskapen att skilja på svart på vitt, vise versa, upp o ner och vart ditt huvud existerar men dina tankar kan bli funna. Vad tänker du när du gjort fel? Gjort rätt? Gjort nånting som skadar dina vänner, medmänniskor eller kanske dig själv? Gjort fel... Göra rätt.
Skrivandet som lever och föds inom mig och mina fingrar kommer ut som funderingar, bekännelser, tankar, synder, förlåtelser, hat, kärlek, gott på ont, eller för somliga, bara ord och bokstäver, ihopsatta meningar som får dyslektiker att rysa... darra... tappa känslan på självförtroendet och sluta upp att läsa, lära, veta saker och fundera vidare. För mig är det bara stunden som tillfredställer mig... Tanken, känslan, nuet och evigheten. Det är därför jag alltid kommer existera i era minnen. Likt livet som bestjäl erat liv kommer jag som en blodigel suga tiden ur er. Det här är vad jag är och kommer alltid att vara... Tidsfördriv.
Nicklas är mitt namn men mina vänner kallar mig Niki.