Hans stora blåa ögon brände i själen på henne.
\"Älska mig\" sa dom
\"Jag kan inte älska dig, hur mycket jag än vill\" sa hon.
Det kan aldrig bli vi. Inte nu inte någon gång.

Han hade kommit i hopp om att han skulle vinna hennes hjärta.
Men hjärtat tillhörde henne själv.
\"Varför kan du inte älska mig\" envisades han.
Hon blickade ner på hans skor. De var helt fulla av lera. Han hade sprungit över gräsmattan i regnet. Hans hår låg slickat runt ansiktet.

Hon slet ut sitt hjärta och det var i bitar.
\"Därför kan jag inte älska.\" Hon stoppa in handen i hålet på hennes bröst med det brusta hjärtat. Och låste med en liten nyckel som hon sedan svalde.

Sen dess pratade inte pojken med flickan igen.