Stilla min himmel
så mörk utan stjärnor,
vad är månen som log.

Molnens vackra skepnader
ljuset
havets ljumma vindar
slocknade hastigt
det dog.

Har tappat allt
kan inget hitta
famlar i förtvivlad tomhet
söker frö
som får livet att gro.

Kraftlös av tiden som varit
sluter livlöst trötta ögon
vill känna frid
låta själen få ro.

Försvinner bort i dimman
osynligt ljudlös högt i skyn
svävar lätt som en fjäder.

Allting passerar
mitt liv
orörlig naken och bortglömd
bara ett skal utan kläder.