Mamma satt i sovrummet och tjöt. Pappa bara suckade och pratade i telefon med den där skåne-kvinnan.
"Ja, nästa vecka? Om jag hinner! Okej, älskar dig! Hejdå!"
Jävla gubbjävel, tänkte jag.

Jag satte mig vid datorn och loggade in på msn. Peter var inne!
Peter: Hej Tilly:) Hur är det nu? Jag är skitförbannad på pappa...
Tillan: Jag med! Han pratar med sin nya tjej så att jag och mamma ska höra! Finns det något jobbigare?!
Peter: Man kan undra..Stackare! Men du, jag ska sova nu! Kram<33
Tillan: Okej, godnatt.. Skriver något ikväll:)
 
Jag skickade ett mail:
Hej Peter!
Underbart skönt att vi hamnat i samma situation, men den kanske ändå inte är den samme.. Vi är ju båda förbannade, men din pappa har ju ingen ny tjej-än. Jag vet inte ens vad pappas heter. Men hon bor i allafall i skåne. Jag har för mig att pappa kallade henne Karin, så det får bli så. Jag vill inte gå in och trösta mamma, vad kan jag göra??
Det är så komplicerat allt:(
Kramar Tilly

 Jag stängde av skärmen och kastade mig ner i sängen. Mamma hade slutat att gråta, hon somnade nog av utmattning. Det gjorde jag också. Men datorn var på och även om jag sov, skulle jag höra när jag fick ett svar.
Kvart över ett: PLING!
Peter hade svarat!
Jag gick upp ur sängen och slog på skärmen igen. Det stod:
Tilly!
Jag förstår hur du känner just nu, och du berkar må ganska dåligt. Det är ingen bra stil av din pappa att prata med Karin så du kan höra, och jag tycker fan att du ska tala om det för honom! Jag blir förbannad på min pappa. Han kan inte erkänna att det var han som splittrade familjen. Att det är han som förstört allt. Jävla fegis, vill jag skrika åt honom. För det är just vad han är. Men som du säger så är det skönt att vi har varandra. I allafall på internet. Jag fattar om du tror att jag är en 40-årig gubbe som bara är ute efter din kropp, men jag lovar att jag är seriös,vad annars?! Jag vaktar datorn hela natten, skriv Tilly!
Peter

Jag satte genast igång med ett nytt mail, ganska kort:
Hej Peter!
Absolut tror jag inte att du är någon 40-årig gubbe, nu när du är så känslosam. Jag vet att du talar sanning, och jag uppskattar det verkligen!   Vi hörs mer imorgon, väl? Önskar du fanns hos mig för att prata.
..Tilly..

Svaret kom direkt:
Jag önskar du fanns här, men när vi lärt känna varandra ett tag. Kanske det finns en chans att vi kan träffas? Peter

Träffas, det hade jag aldrig tänkt på. Men kanske...