Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Olika känslor, hur det är att försöka finnas fast osäkerheten lamslår en med... spikar!


Känslor i pluralis

Mitt hjärta brister
Mitt hjärta går itu
Alla tider med dig
Som gör alla tider utan tid
Dagar att älska
Älska i tom förlust


~ ~ ~


Ingen är så vacker som du när vi älskar
kan inte någon komma o spika upp mig när jag får galna tankar
jag vill ju inte fly
men jag är så rädd
hårda långa spikar som tränger in i mitt inre
jesus
var det så det var?


~ ~ ~


Jag vill inte vänta
Jag vill inte känna
Gråten inom mig är allt för stor
Ge mig ett lasso på en gigantisk farm
Stå mig nära så nära
Att alla viskningar kvävs
Av din ömma sida
Som får mig att inte förloras av mig själv


~ ~ ~


Rädd när du tar i mig
Att det du känner inte är riktigt
Att det inte har kommit för att stanna
Så om jag blåser bort dig kanske du inte vill stanna
Så får jag börja om igen
Att tycka synd om mig själv
Lägga tillbaka spikarna i sin låda igen
Lägga undan den för ett tag
För att snart ta upp de igen
Och se på dig jesus
Räkna spikarna i mitt sår
Rista och riva
Se blodet droppa
Gråta och räkna dropparna
En två tre…


~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~


Jag älskar dig
Så jag kan riva sår i min själ


~ ~ ~


Jag är inte olycklig
Bara fått lite för mycket oriktig kärlek
Osanna upplevelser
Trots att ingen av dagarna var drömmar
Jag upplevde varje hot, slag och ord som mardröm
Fast jag kunde nypa mig och känna varje slag mot mig
Alla dagar du visat din kärlek
Så jag till slut inte ville finnas framför dina ögon längre
Jag kan se mig under kistlocket
Och där du står med nära anhöriga
Och låter en tår komma på din kind
Och leka oförstående, som att inget hänt, som att alla dagar i din närhet var helt ok
Fast de skadade mig mer än nånsin
Du rev sår i min kropp och själ
Du gjorde att jag tappade mig i skolan och jag tillät mig att vara trakasserad i flera år
Är detta kärlek så säg
Vad hade du sagt vid kistan, säg
Vad säger jag vid din kista,
Jag kommer att sakna alla minnen som aldrig fick bli våra minnen
Kära far
För med dina minnen i alla våra dar
Var du den som sköt mig ifrån dig
Jag fick bära all okärlek, all orespekt, jag var oönskad, men stod framför dig
Tack Jesus
För att du orkade bära mig ända hit idag
Och för att jag
Är jag
Och orkar stå kvar
Tro på något
Som är så stort som jag själv är idag
Mitt eget liv

Minnen från sommarstugan Hälsningland




Fri vers av Leo_
Läst 333 gånger
Publicerad 2006-12-01 13:47



Bookmark and Share


  Thurizas
uj vilket känslohav!
2006-12-03
  > Nästa text
< Föregående

Leo_