Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

judit och skivhandlaren






gobeläng med hjortar
en kurvig vit jugendstatyett

slinger näckrosstjälk
i hemlighet
under ringfingerspetsen

fasetterade böhmiska
kristallglas med klirr

absintlåga fnitter
och mer slipade drag

sjön nedanför åsen med kallkällan
där han spelade flöjt för korna en gång
alltid vit ostruken skjorta
och dammiga boots

ärvd sammet från kornischer
antikgröna monsterablad
mörkt trä kring bokryggarna
och drivor av lp-plattor

lätt pårökta opiumlekar
bland franskuddar
judiska lockar om vilka hon
aldrig vågade be honom berätta

två enorma hemmabyggen
inomhuspicknick
emellan riggade högtalare
satt hon - bara barnet i lotus

och skivhandlaren - på persiska
mattan och flög till kashmir


Övriga genrer av wayward - taiga
Läst 349 gånger
Publicerad 2006-12-20 19:02



Bookmark and Share

  tom boreland
en härlig distans
till kashmir....
2006-12-22

  Per Rydberg
Vilken resa rakt ut bland moln och dimmor! Din interiörbeskrivning med småa utmejslade detaljer är så intrikat och välgjord! Så kontrasten med kohagen. I detta mystiska flickan och mannen, med lagom antydningar om en anakronistik relation. På toppen av den här anrättningen så blir jag glad, för du skildrar det hela med stor värme. En riktigt härlig läsning!
2006-12-20

    Grönt
Verkligen en spännande dikt! Den sticker ut på ett skönt sätt med dina fina formuleringar... som en saga ungefär :) gillar den!
2006-12-20

  Nina V A
ja jösses in i mattknutarna vilken skön text

gobelänger, böhmiskt kristall, ostrukna skjortor och man är fastetsad i texten

och så kommer

"lätt pårökta opiumlekar
bland franskuddar
judiska lockar om vilka hon
aldrig vågade be honom berätta

två enorma hemmabyggen
inomhuspicknick
emellan riggade högtalare
satt hon - bara barnet i lotus

och skivhandlaren - på persiska
mattan och flög till kashmir"

ja alltså, hatten av....så bra !! =)
2006-12-20

  Sebastian Lönnlöv (sidhe)
Tänker på beatförfattare, Lawrence Ferlinghetti och Allen Ginsberg - varför vet jag inte riktigt. Samt på Hans Westlunds Fröken Mörk och Herr Larsson. Och alla föregångare, från Bellman till Vreeswijk och Winnerbäck. Din text fortsätter i den traditionen men har samtidigt en fräschet. Allra mest gillar jag andra och tredje versen. Där brinner det verkligen till och lämnar ljusa brännmärken i min hjärnvävnad.
2006-12-20
  > Nästa text
< Föregående

wayward - taiga
wayward - taiga