061222 14:00

Kan du känna all den smärta,
Som brinner i mitt hjärta?
I mitt inre står mitt kaos
Av ofrivillig längtan
Min själ vilar,
Men mitt inre är i uppror..
Jag känner miog såld på mig själv
När jag gav mig,
Gav du dig av
Varje märke i mitt hjärta
Varje del av liten smärta
Väntar tålmodigt på sitt lugn.
Varje ro, varje andetag
Blir lätt som ett tungt nederlag
Jag vet att mitt handlande
Inte var av ren kvalite
Jag kanske inte vill hålla
Ditt hjärta åter
Men trots det sitter jag här och gråter


I min själ
Så ilar min törst
Jag är bräcklig nog
För att du ska förstå
Att det fina vi hade mellan oss två
Vilar nu i kluven asfalt


En blomma så,
För oss två,
Ovan gravsten ligga vila så fint
För att aldrig återuppstå


Mitt hjärta gråter
Sörjer ditt
Som kunde vara mitt


För var dag som går 14:06
Låter jag läka de kärlekens sår
Av början ett levande kärleks spår


Nu står jag här,
Levande och glad
Utan minsta serenad


Jag sätter mig och funderar
En tanke eller fler
Om det vi gjorde
Kunde vi kämpa mer


Men ned detta slag fick gå
Även om det oss inte fick oss att må
Uti kärlekens pakt
Är det min själ väntar på
Levnadsslakt 14:09


Om jag sa
Att det vi gjorde var rätt, vårt sätt
Att visa varandra vår kärlek så svår
Hade det kanske närmare något år
Blivit av det vackraste
En av de sällan, levnads får.


Jag sitter här och sörjer
Ska lindra min fysiska smärta så svår
Att du i nästa kvartal någonstans är
Inte längre särskilt när.


Men av sorg och sveda
allt detta bär
Kanske det var bra,
Att vi bröt det här.


För hur skulle det varit
Att få vara varandra riktigt nära
Utan att slippa säga det där
” vi tar oss en funderare, på hur vi ska leva det här ”
Utan alla ord
Utan allas munnar mätta
Istället låta hjärtat mot fröjden nå
Och söka oss till lycka
Unnat av oss få. 14:15


Sällsynt är det hjärtats smärta,
Som får oss att gro,
Utan,
Den rika jord, uti vår tro vi bär,
Att vi ska banne mej
Klara det här


Men nu när jag skriver detta kärleksavsked
Ej berättigat i de gladas tanke och färd?
Men att all tid med dig,
Även den, var mödan värd.


För hur skulle det varit,
Om jag inte fått ha varit en del av dig
En enda liten molekyl
Som nu en stor partikel,
Växande kaos.


Jag vänder mig om
Och sår ett frö 14:20