Ni har hört så mycket fel , om en flicka som är ovanligt spänd & stel.
För att hon är rädd för var dag som komma ska , rädd för att nästan inga dagar slutar bra. Hennes vänskap , kärlek & liv är snart slut . Hon ser snart bara en väg ut.
På grund av dom som dödar henne men ändå ler . Dom som lyssnar , ljuger , för vidare men aldrig sanningen ser. Ni falska vet inte hur mycket ni sårar , det är ni som skapar alla sömnlösa nätter fyllda med tårar. Ingen älskar henne för just den hon är , dom älskar henne för att hon är en såndär ; populär. För status är det ju alltid bra att ha , vad har hon att vara ledsen för , hennes liv är väl bara bra ? Nej , för hennes liv består av rykten , skitsnack & falska vänner . Fast med smink över såren & ett falskt leende , så ser väl ingen vad som bränner. Men ögonlocken blir tyngre & tyngre för var dag som går . Och i hjärtat växer det mer & mer , hennes fucking jävla sår. Flickan kommer aldrig glömma , men hon orkar inte heller fortsätta drömma . För drömmarna handlar bara om dej , en flicka som en gång i tiden tillhörde mej. Hon orkar inte drömma mer om det , men vill inte heller sanningen se . Du&jag , var helt enkelt inte menat så , det var något man längtar efter, men som man ändå vet att man aldrig kommer få. Hon slutar drömma om ngt som aldrig vill komma , hon vill bara blunda , sluta andas & somna. ja , för nu hoppas hon att hennes huvudverk är en hjärntumör , så att hon bara säger hejdå till alla , faller ihop & dör . Somnar och aldrig att hon vaknar mer , aldrigaldrig tillbaka till världen som inte något ser.

Den här flickan kan & vet inte mycket , knappast allt . Men en sak kan hon ; hon känner väl igen smaken av salt . Du låtsas känna henne , men vet inte vem hon är . Jag har svaret ; hon är bara en flicka som mår dåligt , men vill inte ställa till besvär. Så låtsas som om att hon inte är här.

Byggd på rykten , vidare dag för dag . Jag skriver om flickan , hon som kallas jag.