Sitter i min ensamhet och funderar lite kring tiden fram till nu.

Vad har jag lärt mig, vad har jag bjudit på men även vad har andra gett mig?

Vill gärna tro att jag blivit en bättre och mindre blåögd människa.


Närmaste familjen har gett mig den trygghet o styrka jag behövde för att kunna ta mig in i det vuxna livet. Tack!

Den en gång så älskade andra hälft lärde mig att man endast kan lita på sig själv. Tack!

Barnen har lärt mig uppskatta äkta kärlek, ömhet, trygghet, smärta och framförallt gemenskapens härliga liv! Tack!

En hel del \"vänner\" har lärt mig (nästan) hantera knivar i ryggen och oärlighet.Tack!

Ett litet fåtal riktiga vänner går det inte att beskriva i ord vad Ni betytt för mig!
Alla TACK i världen!!!!

Ska bli spännande att se vad framtiden bjuder på!