Om det blott var minnen av beröring vi hade kvar
I våra alltför magra händer
Vore friheten fortfarande värt det?

När smälter dessa eviga stenhjärtan?
Jag är kärleksfattig och min strupe är torr
Hårda revbens skjuter fram där mitt kliché hjärta satt en gång

Perfektion, perfektion
Stela händer och kalla handslag
Jag fryser så
Här i mängden

Jag är kollektivt ensam bland all fläckfri manikyr
Jag, som mest av allt bara ville ha en kram