Rymden är så tyst omkring mig
min hand så stel och kall
istystnad och ismurar
skyddar freden i mitt skymningsland
Jag hör att du säger
att trollordet - det blir jag aldrig fri
Jag känner dina steg i rummet
när du tyst skrider förbi
jag lyssnar
sveps in i rytmen av din rytm
din puls blir min

Du
min syster
min mor
jag och ändå inte jag

Tigabde har jag gömt hos dig mina sår
och värkt och sörjt bland törnen
men
i mörkret rörde du törnet
så det sprang ut i blom