Ett stilla vatten
med mörka moln ovanför
Så rämnar spegelbilden
av droppar som förstör

Det är så tomt
och ändå
så mycket kvar
Förlorade minnen
som man ändå har

Ett gift som sprider sig
i min kropp
och färgar blodet
blått

Denna lilla rörelse
som får pinnen att välta
En enda låga
får stygnen
som håller mig ihop att smälta

Varför blir jag så svag ibland?
Att jag drunknar
bara en meter ifrån land
Livets ironi
att jag är för kort
för att nå till handen
som kan hjälpa mig upp