Jag sitter här i mörkret är helt slut och kan inte hitta ut. Tårarna rinner, rinner och rinner och de tycks aldrig ta slut. Jag torkar och torkar, men det kommer bara fler. Jag har slutat kämpa hoppas och tro, Jag okar inte mer. Vill heller inget mer, Jag känner smärta, Smärta över livet och mitt brustna hjärta. Den lilla flicka som va så söt och liten med de små söta stödhjulen, den flickan är inte liten längre och stödhjulen har hoppat av för länge sen, du kan vell ialla fall försöka förstå. Och för mig gäller det bara att hoppas och tro. För nu kan jag inte förklara mera, För nu ska jag ta det stora klivet in i helvetet och vi kommer nog inte att ses mera heller. Så good bye hej då och adjöss, för nu försvinner jag så adjöss...