Så kommer morgonen igen.

Precis som alla andra morgnar.

Tankarna går igång

och försvinner igen.

Så ligger jag där.

Precis som alla andra morgnar.

Och tänker att

det vore bättre

om tankarna gick igång

men att tanken på dig

inte kom.

Att det vore bättre.

Så att varje morgon

gick tankarna igång

utan att försvinna

och det skulle vara

min upplevelse

av alla andra morgnar.

Så som förr.

När allt var

som det borde.

När tankarna gick igång

och tanken på dig kom

utan att allt annat försvann.

Men nu är du försvunnen.

Och istället finns du i mitt huvud

så fort morgonen kommer

och gör att allt annat

försvinner.