Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lilla gumman

Du stod där på balkongen i din slitna grå luv-tröja
kedjerökande dina långa right-cigaretter

Sen tog du fram allt det där,
alla piller i burken,alla känslor,
och kniven

Din sjukdom gjorde att du bara såg svart,
och inte kände någonting alls,
fastän blodet sipprade från dina handleder

ner på golvet, på din gamla tröja
som färgades av röda droppar.

Jag önskar att jag hade varit hos dig då,
när det hände, så jag kunde ha gömt din kniv

och dräpt alla onda tankar, och alla spöken från ditt förflutna,
så du slapp ha dem kvar.

Men jag minns hur allting var ,
när du mådde bättre,när du fortfarande skrattade
och vi var hemma hos dig och drack oss fulla,
dansade som galningar och sjöng hellre än bra

Det var då, innan plågoandarna tog över,
innan mörkret kom.

Men, gumman, jag är fortfarande här






Fri vers av Saralisa
Läst 369 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-10-06 17:58



Bookmark and Share


  fågel grå
Mycket stark text.
Berörande.
2008-07-18

    Glittra G
Vilken otroligt stark text, jag blev väldigt berörd. Mycket bra. G
2007-10-15

    Komisarek
Ännu en sådan text som man fulltständigt känner igen sig i.
Tycker du beskriver bra hur man på något sätt blir en ofrivillig åskådare och man bara glider ifrån en människa som man bara skulle vilja rädda på alla vis-
Starkt
2007-10-08

  charlotte hedendahl
En mycket stark och bra text!
2007-10-06
  > Nästa text
< Föregående

Saralisa