den ryska manskören
återupplivar gamla sagor
för vi ska sovjetisera
våra toner, vårat ljud
som små nätverk i era drömmar
ska vi släcka allt ljus...

bland ekona på tundran
där en barnorkester spelar
gråter karelska kvinnor
över mannens gamla vapen
som små vackra asocila stunder
när vi sakta vilat ut...

som alla städerna vi läst om
bär krigen hennes namn
och alla pojkar hon har drömt om
dricker putsar tårfullt sina ögon
som små nyttiga idioter
har de kommit ut ikväll...