det ligger hela tiden i bakgrunden
väntar på att man ska tänka tanken
känna den där kvävande känslan
som slår hjärtat hårdare och
stoppar ens handlingar

det är den där skräcken för döden
insikten att man lever i väntan
och mest bara kan fördriva tankarna
genom att hålla sig upptagen med annat
i den totala maktlöshet
vi delar med alla andra