Kedjorna lossnar i takt med regndropparna från taket
Jag tänker fly i natt
Bort från regntunga moln och färglös verklighet
Vi tynar bort innanför denna trygghetens barriär

Vi föll aldrig
Vi tappade aldrig fotfästet
De lät oss inte
Stå på egna ben
Inte utan cykelhjälm och flytväst

Och jag undrar hur många gånger jag har tänkt tanken
Att den här växthusgrejen kanske är bra
Att det kanske är dags för oss att lämna scenen
En tid

Och sen
En nystart utan skumgummigolv och madrassväggar
Utan effektivitet och profit

Vi kanske bara skulle vara
Kanske hippietyperna hade rätt en gång
Under det ljuva sextitalet

Natten är kall trots allt
Och kedjorna har lossnat nu
Existenstankar är lättare än luft

Jag vill ju se gryningen från atmosfären