Jag träffade dig, du din skald
På din lyra du din väv spann

med synlig eftertanke
med ryckig motorik
med fuktiga porer

Du är blott bara en lögnare
Din lyra sprucken nu är
Väv du vidare
Rita samma mönster, skapa samma struktur
Följ mig rakt neråt,
Till det tillstånd där du orkar hänga dig fast
men inte att klättra

I en jobbig tid med kärlekskrav
Skald nummer två gärna ville upplysa

Betet jag svalde och på mina läppar rullade mitt mantra

För villiga öron
För lite kärlek
För din empati
Skall jag för dig öppna upp mitt inre

Men Hopp om värme och förståelse
blev till kyla och någon som i tystnad kunde fnysa

Man kan le men ändå avvisa
Man kan lyssna för att sammla siffror

Solid granit och brinnande eld skyddar nu min själ
Det nekas inträde
Enbart kärleken kan passera