Kärleken värmer frostig kind
Som vänskapen lyser även den
Leker med lockar i orolig vind
Undrar som vanligt, vad kommer sen

Våga ta det osäkra klivet
Aldrig kunna riktigt veta
Kunna forma resten av livet
Känna värme, ej behöva leta

Se blomsterprydd stege som leder
Till ljus och värme eller
Tankar som dig förleder
För alltid dig utanför ställer

Frågorna fler än svaren
Fast svar ej längre behövs
Tänk om du stannar kvar en
Stund tills vi av natten sövs

Somna i gemensam lycka
Värme som delas av två
Skulle väl ingen tycka
Vara konstigt att förstå

Så när tankar samlas och enas
Låt dig tiden då lära
Om det blir att förenas
Eller verkligheten oss åter sära

Prova så gärna och känn
Vad verkligheten bjuder
Undvik då att bränn
Men inget dig förbjuder

Så vännen bjud på livet
Delad kärlek är alltid bäst
Men ta aldrig nåt för givet
Tacka med värme var gäst