Jag tycker att de flesta som läser här
har svårt att komma med konstruktiv kritik,
kanske på grund av att när läsaren
kommer med kritik

att poeten som skrev och lade ut texten
ofta känner sig sårad eller kränkt
om kritiken inte består av rosor

vilket får folk att sluta försöka komma
med konstruktiv kritik...
vilket gör det hela kontraproduktivt...

det är som att måla en tavla
komma med ledande frågor till betraktaren
om tavlan

om betraktaren verkar negativ
så är det bara att ge honom en snyting
vilket får honom att sluta ge kritik
betraktaren blir då
en strykrädd hund istället för konstälskare...

att skriva och lägga ut texter här
blir då att vilja bli älskad oavsett
texterna blir älskade eller ej
då kan man lika gärna skriva skit
likaväl som någonting välskrivet
det enda som händer är att rosor ges
eller inte, någon konstruktiv kritik
kan en se i månen efter

den som inte förstår att en text är läsvärd
ens då den blivit läst, som inte har lust att
ge varken rosor eller kritik, för den återstår
dock att förlöjliga texten eller poeten

(Tillägg i efterhand.
Om läsaren inte vet vilka regler som poeten
vill att läsraren skall följa när det gäller att
kritisera så blir det omöjligt att tillfredställa
poeten, men är det då verkligen poeten
som skall tala om för läsarna
vad de skall tycka?
Det skulle bli
som det där världsberömda citatet

\'Du får välja vilken färg på bilen du vill,
så länge du bara väljer svart\'

Det var Henry Ford, biltillverkaren
som fällde det uttalandet,
vilket sedan plagierats en smula
av samtida och framtida människor)